torsdag 20 augusti 2015

forts på föregående inlägg

Jag nämnde hur Brody hade bett om en baby veckan innan och när vi efter all upståndelse körde hem från stranden dagen hon föddes sa Brody: "mamma, vi ska pray". Okej, sa jag och väntade att han skulle ta initiativ. Efter en stunds tystnad hördes: "thank you God... for baby". Strupen snördes samman och jag fick inte fram ett ord. men hjärtat jublade!

På kvällen när jag lagt mig låg jag och tänkte på namn... Aldrig har jagt haft ett namn som jag vetat att mitt barn ska heta. Jo, vänta, när jag var kenske 7 år hade jag en docka med fina rosa kläder och på tröjan stod det tryckt ett "A". Jag kallade henne Ann-Helen  och i mitt tycke var det det allra finaste namn man kunde tänka sig! Jag visste då att det skulle min flicka heta :) Nåja, tycke och smak förändras ju med åren.. Iallafall kom jag att tänka på mina arbetskamrater Lenita i Finland och Corrie här i NH. Båda har en dotter med namnet Lilja. Jag har alltid gillat det namnet. Och nu när jag tänkte på den lilla mörkhåriga tjejen på sjukhus som var utan namn så gilla jag det ännu mer. Sen ville jag ha ett andranamn med en mening. När vi adopterade rody bytte vi hans andranamn från Michael till Viktor. Viktor efter min gambämoffa men samtidigt kändes det väldigt mycket som en seger - victory. Nu kom jagatt tänka på hur det här var av Guds nåd allena. En Guds nåd att babyns mamma inte aborterat barnet eller lämnat det nånstans att dö som man alltför ofta läser om i nyheterna. Och en Guds nåd att just vi sku få ta hand om dethär barnet! Alltså blev det Liljah Grace. Nu visste jag ju inte om vi skulle få äran att namnge henne. Men drömma kan man ju alltid.

Nästa dag blev hon förd vidare till ett större sjukhus pga komplikationer. Jag åkte direkt dit och var där före hon kom. När ambulansmännen körde in henne på båren i hennes rum grät hon högt. Den ene ambulansmannen lugnade henne och sa: "oh Gracie, you are gonna be fine" Jag tror jagstod med munnen öppen ett ögonblick- sen sa han att sköterskorna i Peterborough gav henne smeknamnet Grace. Förunderliga är dina vägar o Gud!

Officiellt heter hon fortfarande Baby girl men alla kallar nog henne Liljah.  Och oändliga är de gånger jag redan fått stava ut namnet åt folk här eftersom det är svensk stavning så hon kommer kanske inte att gilla det sen hon börjar skolan men det är en annan femma.

4 kommentarer:

  1. Jag sitter på lunch i jobbet och torkar mina tårar.....ja-a Guds vägar är såå förunderliga. Det har vi också fått uppleva många gånger och man lämnar med öppen mun. Gud e god. Kram Sis Sus

    SvaraRadera
  2. Som jag väntat på detta andra inlägg, och som jag gläds med er! Underbart!
    Stort stort GRATTIS till er alla, och lycka till! :)

    SvaraRadera
  3. Tårar i ögonen här också. Vilket litet underverk lilla Liljah Grace är. Väntar med spänning på mer uppdatering!

    Kram Malena

    SvaraRadera
  4. Det är så speciellt, jag ryser varje gång jag tänker på det eller berätta det till någon. Guds vägar är högre än våra, njut av er skatt! Så roligtcoch läsa! /Kusin Marika

    SvaraRadera