Första natten

Gick över förväntan. Han somnade som sagt efter 19 minuter kl 8:40. Grät lite 2 gånger men första gången hann jag inte in i barnkammaren före han sov. Andra gången steg jag inte ens upp eftersom han tystnade genast. Sen kl 4:20 kom stora "tycka-synd-om-mig-och-jag-vill-vara-nära-dig-leken" Han fick en liten skvätt mjölk, (vi minskar lite varje natt) snuttetrasan, (som han slängde åt sidan), kramar över sängkanten, strykningar över ryggen och massvis med "tryggare kan ingen vara", "kumbajaa my Lord" och efter en stund hade storebrorvaknat så då fick vi lyssna till hans "Jesus loves me" -lamm. Ibland var lillkillen så trött att han var farligt nära drömmarnas land när han stående i sängen kramade mig över sängkanten med huvudet på min axel. Sist och slutligen efter en timme gav han upp och gick till ro (på sängbotten). Sen sov han så skönt till kl 6:45!! Puh, vi klarade första natten!!

Hittade följande serie på  google.  Den passar perfekt. Ibland e de nämligen maken som tycker att visst ska han få komma upp om han e ledsen. Men i sömnträningen stöder han mig helhjärtat.