Våra närmaste grannar bor bara några meter bort. Det är ett par i 60 års-åldern utan barn. Åtminstone har vi under de 4,5 år vi bott här aldrig sett någon hälsa på. Under de 4,5 år vi bott här har jag endast sett en "främmande" bil på deras infart en handfull gånger. Varenda gång har det varit en service-man av något slag; tankbil, panna-service, etc. Inte en ENDA gång har jag sett nån komma dit bara för att hälsa på! Paret jobbar inte, så de är hemma största delen av tiden. Ibland ser vi dom åka iväg i bilen och komma hem 15-30 minuter senare. Dom måste vara dom mest ensamma människor som finns! Mannen är alltid glad som en sol och pratar med Brody när vi är ute. Kvinnan har aldrig ens sagt hej åt oss. Hon lider av schizofreni och kan ha stunder då hon ropar argt åt mannen eller åt plastsköldpaddan som sitter i trädgården.
Före julen förde jag och Brody hembakta bullar till grannarna. Granngubben öppnade dörren och jag trodde att han skulle börja gråta av glädje och överraskning. De har nog inte haft nån knacka på dörren förr bara för att ge lite bulla.
Under de senaste 2,5 åren har små gåvor dykt upp utanför vårt hus. Ofta en liten påse med nåt gott, en liten leksak eller ett kramdjur. Ibland är det en blå påse till "baby boy" och en rosa till "baby girl". Dethär började då Ella och Espen bodde här en vecka när Espen var riktigt liten. Under åren har vi nog fått 20-30 små gåvor. Och alltid har det varit när vi varit borta. Jag har haft mina aningar att det är just grannkvinnan som varit i farten. En gång tänkte jag tacka henne när vi råkade vara ute på samma gång. "Hej Siv" ropade jag. Inget svar. "Hej". Hon gick in och stängde dörren.
För en liten stund sen, stanna hon bilen utanför vårt hus och förde en liten gåvopåse till trappan. Jag smygkikade i fönstret. Kanske jag skulle ha öppnat dörren och pratat med henne, men eftersom hon int tycks vilja ha någon kontakt lät jag henne vara.
Hur kan man nå en människa som inte vill ha kontakt?? Ska man tvinga sig på henne eller låta henne vara?? Jag skulle så gärna tacka henne för hennes små gåvor och hennes generositet...
Oj, det lät som en spännande människa. Förstår om du funderar. Jag had inte heller vetat hur man ska göra för att få kontakt. Känns som att hon vill något när hon lämnar så mycket gåvor men svårt om hon ändå helt avvisar när man försöker få kontakt! Varma påskhälsningar från kusinvitamin i Salmis! Gudsfrid!
SvaraRaderaJag skulle nog samla lite mod och gå dit och hälsa på,,försiktit fatta hennes händer och tacka henne för allt.....kanske hon skulle smälta lite??....de sko kännas bra för dej iallafall...lycka till!......../en av de 12 s.
SvaraRaderahmm.. kanske jag borde passa på när hennes man är borta, då kan hon ju inte skicka honom för att öppna :)
SvaraRadera