Det finns nog ingenting mysigare än ett barn som somnar i famnen.. Jag njuter av att vår kille som håller på att bli stor och tror att han inte behöver tupplura varje dag mera ännu kan somna i mammas famn.. Framför spisen intollad i filten är det lätt att sjunka in i drömmarnas värld. Sov gott lilla vän!

Bildregn

 Här följer lite bilder från bl a julfirandet. Vi har nog en framtida grävmaskinschaufför i familjen. Man kan inte få för många grävmaskiner, enligt Brody.

 Alla kusiner uppradade på fammos soffa.

 En mera avslappnad julafton har jag nog aldrig upplevt. Vi öppnade några paket och åt havregrynsgröt :) :)

 Brody fick ett spel som tyvärr spelades bara 1 gång innan det åkte högt upp i skåpet i väntan på en mognare ålder.

 Julannandag firades med finsk julmiddag vid Neil och Ellas. Efteråt blev det julbastu! Mysigt värre!

 Såhär hittade jag Brody en kväll när jag sku stoppa om honom. :) Han sov djupt, kanske var läsningen tråkig :) Bilden borde nog skickas in till Vi Föräldrar så kanske vi får en gratis prenumeration :)

 Pappa och Brody modellerar :)

 Brodys nya jobb: att fylla tvättmaskinen efter att jag sorterat tvätten.

 Här tycker jag nästan att han liknar mammas kusiner på Furuholmen :)

Nytt födelsebevis

Efter Brodys adoption fick han ett nytt födelsebevis. I det nya pappret står vi som föräldrar. Huh, det står att han är född i Lebanon, New Hampshire och modern till barnet (jag) har aldrig ens satt foten i Lebanon :) För ett par veckor sen for jag och hämtade ut det nya beviset. När jag kom hem upptäckte jag att tyrkfels-nisse hade varit framme. Calvins födelseår stod 1981. Hmm han  är 1 år äldre och mognare än så. Så vi hamnade att fylla i papper och skicka in till Lebanon. Nu ringde tanten i Lebanon idag och meddelade att det blivit korrigerat så vi kan hämta ut ett nytt bevis. Nåja, nu kan vi fixa nytt pass åt killen i hans nya namn! Och så småningom kan han också få dubbelt medborgarskap :) :) Vår lilla halv-finne :) SISU har han redan :)

Jag ÄLSKAR vädret här just nu!! Imorse när jag steg upp var det -22 grader.. 4 timmar senare är det -5, strålande sol på en blå himmel! Massor med snö, glada barn (Braden har just kommit) som leker ute. Aaah....

Det snöar och det känns så ovant. Vi har verkligen inte  fått mycket snö här i vinter. Nu ska vi dra på oss varma kläder och bege oss ut för att skutt lite. Brody kör sin grävmaskin på golvet och hittar olika saker att sätt i skopo. Nu just är det trafikmärken som gäller. Lastbilar och långtradare är uppradade på vardagsrumsgolvet. Han behöver inga andra leksaker just nu. Så egentligen skulle jag donera bort allt annat. Men så är jag nog alltför mycket lik min mor som har svårt att göra sig av med saker. Tänk om...

Nu har vi tankat D-vitamin och energi i form av solljus och glada barn i över 2 timmar. Vi for med Ella och barnen ut på isen med lunchväska, barnvagn och pulka. Mammorna hade skrinnskor på fötterna. Långt for vi och sen tog vi en lunchpaus ute på isen. Barnen njöt till 150% och mammorna njöt av att barnen inte grälade eller gnällde en enda gång. Där satt vi och pratade barndomsminnen och insåg hur lyckligt lottade vi är som får ha så här roligt en vanlig fredag! Espen och Brody undersökte alla kryp-in under buskar och snår längs med strandkanten av en liten ö mitt i sjön. De lekte hus :) "De Eppe house". "De Brody house" Efter 2 timmar ute på sjön sökte vi oss hemåt men dethär lever vi länge på :)

Se hur de kristna älskar varandra..

Kroppen utgöres ju icke heller av en enda lem, utan av många. Om foten ville säga: »Jag är icke hand, därför hör jag icke till kroppen», så skulle den icke dess mindre höra till kroppen. Och om örat ville säga: »Jag är icke öga, därför hör jag icke till kroppen», så skulle det icke dess mindre höra till kroppen. Om hela kroppen vore öga, var funnes då hörseln? Och om den hel och hållen vore öra, var funnes då lukten? Men nu har Gud insatt lemmarna i kroppen, var och en av dem på det sätt som han har velat. Om åter allasammans utgjorde en enda lem, var funnes då själva kroppen? Men nu är det så, att lemmarna äro många, och att kroppen dock är en enda. Ögat kan icke säga till handen: »Jag behöver dig icke», ej heller huvudet till fötterna: »Jag behöver eder icke.» Nej, just de kroppens lemmar som tyckas vara svagast äro som mest nödvändiga. Och de delar av kroppen, som tyckas oss vara mindre hedersamma, dem bekläda vi med så mycket större heder; och dem som vi blygas för, dem skyla vi med så mycket större blygsamhet, under det att de andra icke behöva något sådant. Men när Gud sammanfogade kroppen av olika delar och därvid lät den ringare delen få en så mycket större heder, så skedde detta, för att söndring icke skulle uppstå i kroppen, utan alla lemmar endräktigt hava omsorg om varandra. Om nu en lem lider, så lida alla de andra lemmarna med den; om åter en lem äras, så glädja sig alla de andra lemmarna med den. Men nu ären I Kristi kropp och hans lemmar, var och en i sin mån.   1 Kor. 12

2000 år gamla ord som gäller ännu idag! Vi kan nog var och en ta till oss av dehär orden och verkligen ta hand om varandra mer! Tänk om världen ännu idag skulle kunna se på oss och säga "Se hur de kristna älskar varandra...

Ett ljus i världen

Igår var vi på indisk restaurang i Nashua med Bruce och Bonnie. De har en lång tid talat om att de vill prova indiskt och vet att vi gillar det så de frågade om vi kommer med. MUMS!! det är nog min favorit! Varma kryddor mixade i olika såser..

Brody gillar det oxå, ris är hans favorit :) När vi satt där kom en mörkhyad indisk manlig servitris fram och talade med Brody. Han gav "high-fives" och frågade om maten smakade bra. :) Sen frågade han om Brody gillar choklad och drog fram en stor choklad plattta. Brodys ögon lyste när han fick en EGEN choklad platta!  Efter en stund kom servitrisen igen och tala med honom. Han tittade honom i ögonen och sa flera gånger: "always do what is right, little one, because God is watching you! you wanna go up!" Jag blev så rörd och fick tårar i ögonen! Tänk att denna främling brydde sig om vår pojke så mycket att han uppmuntrade honom (och oss) på vägen till himlen! Sen när vi gick ut ur restaurangen lyfte han upp Brody i famnen och kramade honom. Tänk om vi alla kunde vara ett sånt ljus i världen och uppmuntra främlingar som vi möter på vägen till himlen!

Biljetterna är köpta!!!!! nedräkningen kan börja!!

Dröm om mitt Laaarsmo....Det kommer att bli en spännande vår! Terese och Johanna S kommer hit i Mars-April. Så roligt med gäster hemifrån!! Och nu har vi oxå biljetter!!  Vi kommer lite tidigare än vi hade tänkt. Visst skulle det vara roligt att vara där mitt i högsommaren men kanske nästa sommar. Sommaren kommer nog att vara fullspäckad för oss ändå med husbygge och jag vill ju förstås gärna att maken ska ha möjlighet att komma med. Förhoppningsvis får vi iallafall lite soliga och varma dagar. 2.5 åker vi till Finland!!! Calvin åker hem den 23 för att jobba och bygga hus medan jag och Brody latar oss lite till och flyger hem 3.6. Det är en otroligt skön känsla att ha biljetter så man vet att det blir verklighet!! God willing, som man säger här. Vi vet ju inte om vi lever så länge.. Nu hoppas vi att veckorna flyger iväg så det roliga får börja!! Vi ser framemot att träffa er alla!!

Efter att mommo Ellen dog i Maj förra året fick jag en liten dikt från en av hennes dagböcker. Jag tror inte att hon själv var diktaren men orden är mycket tänvärda. Nu har den suttit på min kylskåpsdörr och när jag häromdagen städade av den beslutade jag mig för att dela med mig av orden till er.

Happiness

Happiness is to be found among life's common things. It is not rare gifts, it is not great wealth, great learning, great genius or great power. It is not these things that make the possessor happy. It is health, it is friendship, it is love at home, it is voices of children, it is sunshine. It is the blessings that are most common not those that are the rarest, it is the gifts that God has scattered everywhere. A home is hope, a light in the window, an open door, welcoming smiles, happiness to carry in our hearts wherever we go, because a home is love. A home is trust, a place to rest, where comfort is provided by loving hands, where each is secure because he is cherished.



För en tid sen fick jag av Calvins moster Glenda en dikt om adoption som oxå är jättefin och som suttit på kylskåpsdörren sen dess:

"Legacy of an Adopted Child"

Once there were two women who never knew each other,
One - you do not remember, the other you call mother.
Two different lives shaped to make yours,
One became your guiding star, the other became your sun.
The first gave you life, and the second taught you to live in it.
The first gave you a need for love and the second was there to give it.
One gave you a nationality; the other gave you a name.
One gave you the seed of talent; the other gave you an aim.
One gave you emotions; the other calmed your fears.
One saw your first sweet smile; the other dried your tears.
One gave you up - that's all she could do.
The other prayed for a child and God led her straight to you.
Now you ask through all your tears the age-old question through the years;
Heredity or environment - which are you a product of?
Neither, my darling - neither - just two different kinds of love.
Author: ????
Read more at http://www.scrapbook.com/poems/doc/5208.html#R8hcY7AHx4hIROeB.99

snöskotto

Idag saknade jag verkligen en äkta, finsk snöskotto.

Ofta kommer snön i massor här när den kommer, ibland 1 meter, men imorse kom det sådär lagom 5 cm lätt pudersnö. Espen var här när Ella och Aksel var till doktorn och jag for ut med killarna. Luften var så frisk och härlig och efter en timme hade vi skyfflat bort det mesta från infarten men oj vad det sku ha gåt lätt med en finsk skotto! På önskelistan!

Kaninvård under frostiga nätter

Igårkväll sjönk temperaturen utomhus till-20 grader C. Jag klagar inte, jag bor i ett land där vintern kommer varje år och varje vinter sjunker temperaturen under -20. Däremot är dethär första vintern jag har ansvaret för att en kanin ska överleva. Jag kom att tänka på det när jag var ut för att hämta in ved och kaninen inte sprang ut för att kika vem som kom som han brukade. Hmm.. Jag har aldrig grubblat så mycket på hur jag ska hålla ett barn varmt som jag igårkväll grubblade och pässade för kaninen. Efter att vi läst lite på nätet på olika forum, kom vi fram till att risken finns att de fryser ihjäl och den risken ville vi naturligtvis inte ta. Så vad göra? Inte ta in honom i värmen, eftersom de då kan dö av temperaturshock.Vi har inget garage. Och inte någon värmelampa heller. Så istället damp jag en hel säck med sågspån i hans lya och täckte för dörröppningen  med sågspån. Dessutom satte jag en elektrisk värmedyna under taket. In åkte oxå en termometer-givare så jag inifrån kunde hålla koll på tempen. Den steg nog några grader, till runt -14. Jag visste inte vad mera jag kunde göra så efter att han fått en extra stor dos av mat och vatten gick jag och lade mig. Puh, hoppas han lever ännu på morgonen. Jo, man tackar, när jag vaknade mit i natten och tänkte kolla tempen i lyan, så sitter kaninskrutten UTE i gallerburen i -25grader!! Nåja, om man inte vill at emot all extra värme jag kämpat med så får man va utan. Det var nog sista gången jag funderar över om han ska överleva!

Uppskattat

Att få brev och paket hemifrån är så uppskattat när man är långt borta. Bara att veta att man är ihågkommen värmer. Som en dag när vi fick brev från Maja och Emmy i Risöhäll. Dom hade ritat och målat fina bilder av Brody's 1 och 2 årsfoton! Vad duktiga ni är!! Tusen tack för de fina bilderna!! Dom ska vi spara i Brody's låda!! Sen en annan dag kom ett paket från Edith och Manni i Risöhäll. Jag njuter när jag får sjunga i den nya sångboken (med noter, vilket är bra speciellt för mig som inte hann lära mig alla nya sånger innan jag flyttade) brevet från Edith var så roligt att få :) Tack kära du!! Och grattis på födelsedagen som kommer snart! Sku så gärna vara där i år och äta tårta med dig! Fjärilspussar till dig my sunshine! Förutom alla julhälsningar som vi fått de senaste veckorna hemifrån fick vi idag julgåvor!! Paketen kom med Nate och Lorraine. Tusen Tack Nilla för den härliga pyjamasen till Brody!! (och konfekten!! den e jag såå snål på) Tack Terese för Halvan boken (svenska böcker e lite svåra att få tag på i dessa trakter) och sång-CDn! Och tack till mommo för chokladen!! Mums!! Kan en onsdag bli bättre??

Calvin skulle åka iväg för att hämta en hylla från hans kusins garage. Brody fick erbjudandet om att följa emd. När jag frågade om mamma skall komma med eller stanna hemma, sa han: mamma hemma, me go, byebye. Oj det ska man ta vara på, efter att han suttit fastklistrad vid mitt ben den senaste tiden. Han älskar att vara med pappa, men mamma ska vara med på ett hörn har han haft för sig. Nå, iväg for dom, och jag drog igång stora städröjningen. Så mycket roligare och lättare att städa när det hålls rent där man gått fram. Att dessutom kunna lyssna till Nyårsmötet från Pedersöre kyrka gör att städningen går som en dans.