Skam den som ger sig

Okej okej, vi försöker igen då. Jag lovar inget, det kanske blir bara dethär enda inlägget före nästa paus. Nu just känns det som att jag inte riktigt har tid med att blogga men jag har ju 24 h/dygn som alla andra, så kanske jag bara behöver omprioritera. Senaste inlägg är daterat i Maj och en händelserik sommar ligger nu bakom oss medan vintern står på trappan och vi njuter av de sista varma höstdagarna. Den senaste veckan har temperaturen legat mellan 15-18 grader. Inte illa alls!

Vi har haft besök denhär veckan. Ella med sin lilla underbara Espen har campat i vårt gästrum medan deras pappa har varit på jaktresa. Själv har jag stornjutit av att få gosa lite extra med lilla vännen som vi ska få äran att bli fadder åt. Vi får be att vi ska klara av det uppdraget. Och naturligtvis har Espen njutit för fulla muggar av att få andas äkta parkluft och ha kvalitetstid med favoritgambäfaster. De flyttade ut idag eftersom deras "breadwinner" kom hem. Senare på dagen när jag kom hem hittade jag en gåva på trappan. En liten påse där det stod skrivet "A gift for baby" med en söt babyfilt inuti. Antagligen har nån av våra grannar trott att vi blivit föräldrar :)

Så är inte fallet, även om vi snart har fyllt i alla papper angående foster föräldra tillståndet. Vi har under de senaste veckorna haft brand- och hälsoinspektion av hemmet, varav båda gick igenom. Vårt hem fick t o m betyget "in excellent condition". He va int na rokot he! Sen har vi varit på läkargranskning för att intyga att vi inte lider av tuberculos, depression eller har drogproblem. Den klarade vi oxå galant. Tjosan! Fingeravtryck har vi lämnat på polisstationen och inte tror jag att de hittade alltför mycket på vårt brottsregister. Vi har oxå författat varsin bok, en självbiografi. (för intresserade kommer den ut lagom till jul, TÄNK vilken julklapp :) )

Vi har oxå samlat namn på folk som varit villiga att skryta på oss inför socialen. TACK alla som ställde upp! Som sista uppförbacken ska vi skaffa försäkring på bil och lya. Vi brukar gå enligt uttrycket: "less insurance, more assurance" men nu kräver socialen att vi försäkrar våra grejer. Efter det borde alla papper vara ifyllda, underskrivna och insända. Då får vi se vad som händer näst! Vi ber att allt ska gå bra och att Gud ska fortsätta vara med oss varje steg på vägen som vi vet att han hittills gjort.

A PRAYER FOR CHILDREN

We pray for the children who sneak Popsicles before supper, who erase holes in math workbooks, who can never find their shoes. And we pray for those who stare at photographers from behind barbed wire, who can't bound down the street in a new pair of sneakers, who never "counted potatoes," who are born in places where we wouldn't be caught dead, who never go to the circus, who live in an X-rated world.

We pray for children who bring us sticky kisses and fistfuls of dandelions, who hug us in a hurry and forget their lunch money. And we pray for those who never get dessert, who have no safe blanket to drag behind them, who watch their parents, watch them die, who can't find any bread to steal, who don't have any rooms to clean up, whose pictures aren't on anybody's dresser, whose monsters are real.

We pray for children who spend all their allowance before Tuesday, who throw tantrums in the grocery store and pick at their food, who like ghost stories, who shove dirty clothes under the bed, who never rinse out the tub, who get visits from the tooth fairy, who don't like to be kissed in front of the carpool, who squirm in church and scream in the phone, whose tears we sometimes laugh at and whose smiles can make us cry. And we pray for those whose nightmares come in the daytime, who will eat anything, who have never seen a dentist, who aren't spoiled by anybody, who go to bed hungry and cry themselves to sleep, who live and move, but have no being.

We pray for children who want to be carried and for those who must, who we never give up on and for those who don't get a second chance. For those we smother with love, and ...for those who will grab the hand of anybody kind enough to offer it.
-- Marian Wright Edelman