Ute på en cykeltur idag och ser några barn cykla runt utanför deras hus medan ett par vuxna tittar på. En av småflickorna cyklar- hör och häpna- på Brodys stulna cykel. Jag hoppas att Brody ska cykla förbi utan att känna igen sin cykel- som är mycket kännspak. Jag ogillar konfrontation och ville verkligen inte att han skulle utropa: "That's my bike! You stole it!" Han märker inget, inte heller på hemvägen då vi cyklar förbi tjejerna ien. nå, han har ny cykel och för oss spelar det verkligen inte nån roll mera. Jag hoppas bara att de trodde att cykeln var övergiven och inte hade tänkt stjäla. För deras egen skull.

Oskrivna regler

Brody: "Mamma, om man åker tåg och man behöver gå på WC så får man inte öppna dörren om nån annan sitter där - som du gjorde".

Nähä! Då fick jag veta det! Vet ni WC-dörrarna på VR:s intercity tåg. Man trycker på en grönlysande knapp och så åker dörren opp. En stor, bred dörr på inva-wc. Sen tar det jäätte-länge före den stängs av sig själv igen. Att trycka på knappen igen gör bara att det räcker ännu längre innan den stängs. Under tiden sitter en annan dam på WC och försöker desperat att skyla sig. "Ursäkta, ursäkta, ursäkta. I am so sorry. Anteeksi".  stammar jag fram.

"Nå, bättre det var du än jag" säger Calvin varje gång ämnet kommer upp

.

Sömn är en lyxvara som förälder

och inatt har jag tankat denna vara. att få vakna kl 6 på morgonen och känna sig hel utvilad är ingenting jag är bortskämd med precis. Lillgumman har varit envis med att begära mammas uppmärksamhet de flesta nätter. Oftast behöver hon bara en klunk vatten eller en klapp på ryggen. Men det räcker för att förstöra sömnen. Jag brukar tänka att det betyder ju att jag har en baby att vakna till, värre skulle det vara att få sova men inte ha nån baby.

Natten till igår slog vi på stort och sov i tält vid bygget. Då kunde jag hjälpa till med att måla "fascia, soffit, shadowboard och frieze board" (i brist på svenska ord i min vokabulär.) vi målade sent medan barnen sov i tältet, sen steg vi upp tidigt, åt frukost och sen målade vi ett varv till. Idag sätts bräderna upp. Hursomhaver så kn jag lugnt säga att det är länge till nästa gång jag sover i tält. Kanske jag håller på att bli gammal men tacka vet jag en riktig madrass, varmt och torrt. När daggen faller under de tidiga morgontimmarna då fryser man fast det är 20 grader varmt.
Nå , inatt fick jag iaf sova ut så nu är man i skick igen.

Tillbaka på jobb

Det var som första  skoldagen här idag. Noah var tillbaka efter en lång semester. Nu kommer han att vara varje dag denhär veckan. Det blir första gången jag jobbar full vecka. Fåse hur det går, hittills har det gått bra men maten måste ju handlas mellan varven och så vidare. Jag vet nog inte hur folk som jobbar borta hemifrån gör det. Tacka vet jag att vara hemmamamma- jobbar gör man ju iaf- och att dessutom få dela varje dag med de egna små är nog det bästa jobb som finns- och det jobbigaste på samam gång.

Lite svalare här nu, runt 18-20 och lite duggregn mellan varven. Så skönt efter flera veckor med 30-35. Ingen strand idag, bara klädtvätt, blöjbyten och lite Walmart shopping.

Imorgon flyger lillasyster hem efter sin amerika semester och då går vi tillbaka till vardagen igen. Ella och barnen får vi njuta av lite till innan de far hem till sitt. Vilken tur att vi kommer att ha fullt upp med bygget i höst så vi slipper ha tråkigt. Fast tråkigt är det nog många år sen jag haft. Det hinner man liksom inte med. Det finns mycket jag skulle vilja göra om jag nån gång får en helt tom dag.