Här följer lite bilder från den senaste tiden. Bla a utlovade bilder på klänningen jag stickat/virkat. På bilden hänger ännu lite trådar som inte blivit fästade, men det är fixat nu, jag lovar :) 

På vändagen hade vi fastrar med barn samt fammo på vändagslunch. Här mumsar Stora B och Lyla på vändagsbakelser. Lilla b kan vi tyvärr inte visa på bloggen (ännu)

 Lyla, Iris och Cody.

 Dessa 3 troll sprang upp och ner längs vår gata i helgen. Inga namn nämnda och inga ansikten visade :)

 3 små fotavtryck av 3 små troll som lämnat avtryck på våra hjärtan.

När sången tystnat

Våra små har kommit, lekt, busat, byggt snögubbe, och jag har stortrivts och njutit av att ha dom i huset igen! När de kom sov storebror H 4,5 år i bilen så jag bar in honom och lade honom på sängen. Han vaknade, tittade sig omkring och log. "Is this my home? I have been here before!" (e dehär mitt hem? jag har varit här förr!) :) Det värmde mitt hjärta  att han mindes oss och vårt hem! Lillasyster A var glad som en lärka, satte genast igång med att leka. Nu, efter 45 minuters sångstund av mamman i huset sover alla ungar. Nu ska mamman oxå sova, morgonen kommer alltför snart.

Lilla barn, du har alltid en plats hos oss..

.

Sitter här och väntar på 2 av våra små, som vi inte sett sen i juni när dom lyckliga åkte hem med sin pappa. Då hade de bott med oss i 3 veckor och det var en stor GLÄDJE och det VÄRMDE hjärtat att se återföreningen med deras pappa. De flyttade ut ur vårt hem men aldrig ut ur våra hjärtan. Fortsättningsvis talar vi om dem och ber för dem ofta. Vi hade hoppats att få träffa dem igen men det blev aldrig så, därför skickade jag istället en liten fotobok till dem på posten som en liten julgåva. Där hade jag samlat bilder från tiden då de var hos oss. Jag hade nästan gett upp hoppet om att få se dem igen men fortsatte be att de skulle ha det bra. Så denna vecka fick jag ett samtal om vi kunde ta emot H och A för några dagar/nätter. Pappa behöver en liten paus eftersom han är ensam vårdnadshavare. Nu ska vi få rå om dom i 3 dagar. Härligt för mej, hoppas och ber att de ska förstå att det bara är en kort vistelse denna gång så det inte blir för traumatiskt för dem. Nu ska vi njuta, leka, baka gott och göra dessa underbara minnen av deras små fötter. Något jag hade tänkt göra med alla våra barn men det glömdes bort i somras, nu får jag en andra chans.

Idag hade vi prövning in rätten igen. 14-månader för lilla b's mamma och 11-månader för pappa. Det betyder att vi bara har 1 månad (eller 6 veckor) kvar till "Permanency hearing" som hålls 27 mars. Där tas det ställning till om planen för Lilla b ska ändras från återförening till adoption och isåfall påbörjas en process där rätten till gossen fråntas föräldrarna. Under prövningen som hölls idag var det genomgång över eventuella framsteg och/ eller bakslag som gjorts under de senaste 3 månaderna. det ser nu mer och mer ut som att föräldrarna kommer att förlora rätten till sin son. Även om det betyder större chans för oss att få behålla honom kan man inte annat än sörja med dem som förlorar.. Vi lägger allt i Guds hand.