...fortfarande och snön den vräker ner! Det ska ju vara varmt och soligt denhär årstiden (åtminstone i NH) men hela februari och såhär långt in i mars är det blåsigt varje dag, mulet och snöigt snöigt snöigt. Lyssnade just på "Vintern rasat ut bland våra fjällar
http://www.youtube.com/watch?v=-LfdYysGZZM
och fick dryft till musikstunder i Risö skola x antal år sedan. (Tänk att he e 2 decennier sen!! Skrämmande)
Ska fira denna blåsiga snöiga vårdag med lunch hos en god vän. storebror ska tillbringa dagen med sin pappa så lillebror får min fulla uppmärksamhet. Annars räknar vi dagr tills vi får besök av syster med man! Hoppas iaf att de får några fina varma dagar när de är här.
torsdag 7 mars 2013
lördag 2 mars 2013
separationsångest
hade vi igår när storebror for med packad väska för att sova över hos faffa och fammo. :( mitt hjärta gråter men jag lägger allt i Guds hand. Han vakar över "vår" gosse och har en skyddsängel framför honom. Hela kvällen tänkte jag "undrar hur han har det nu", "gråter han när han ska somna", "hur var det när han vakna imorse utan lillebror"...Idag ska han tillbringa lite tid med sin pappa som sen för hem honom ikväll.I nästa vecka ska pappan påbörja föräldrakurs, 2 timmar/ vecka som storebror ska delta i, efteråt tillbringar de resten av dagen tillsammans före han kommer hem till oss igen. Allt så att han ska få lära känna pappa och pappa ska försiktigt ta på sig föräldrarollen.
Jag hade stora planer på allt jag skulle få gjort med bara ett barn men då blir jag lat istället. Sätter mig med en bra bok med lillebror i famnen. Han somnar och sover i 2,5 timmar. Inte kan jag ju flytta honom för då vaknar han ju... Dessutom har han fått separationsångest oxå och kryper efter mig gråtande när jag lämnar rummet. Då räcker det om han får 10 minuter famntid och så är han nöjd och glad att leka för sig själv igen 20 minuter. Sen behöver han igen famntid osv... Är det månne vanligt eller behöver han extra mycket bekräftelse då han blivit försummad första halvåret av sitt liv? Men jag klagar inte, han e så gosig och ger oss så mycket! Helt underbart oxå att se hur han "växer". När han kom till oss för 2 månader sen ( han var då 7 månader) låg han bara där man satte honom, kunde/ville inte hålla i leksaker, orkade inte hålla upp huvudet då han låg på mage...nu har han lärt sig sitta, krypa, stå upp, äter som en riktig karl och idag gjorde han #2 på WC. Han har till och från haft hård mage och grymtar som en gris då han inte kan kakka, ibland har det varit så besvärligt så jag måste hjälpa till med örontopsar. Idag satte jag honom på WC då han började gråta och spänna sig och plupp plupp... Det gick så mycket lättare för honom. Tack Nilla för tipset!
Jag hade stora planer på allt jag skulle få gjort med bara ett barn men då blir jag lat istället. Sätter mig med en bra bok med lillebror i famnen. Han somnar och sover i 2,5 timmar. Inte kan jag ju flytta honom för då vaknar han ju... Dessutom har han fått separationsångest oxå och kryper efter mig gråtande när jag lämnar rummet. Då räcker det om han får 10 minuter famntid och så är han nöjd och glad att leka för sig själv igen 20 minuter. Sen behöver han igen famntid osv... Är det månne vanligt eller behöver han extra mycket bekräftelse då han blivit försummad första halvåret av sitt liv? Men jag klagar inte, han e så gosig och ger oss så mycket! Helt underbart oxå att se hur han "växer". När han kom till oss för 2 månader sen ( han var då 7 månader) låg han bara där man satte honom, kunde/ville inte hålla i leksaker, orkade inte hålla upp huvudet då han låg på mage...nu har han lärt sig sitta, krypa, stå upp, äter som en riktig karl och idag gjorde han #2 på WC. Han har till och från haft hård mage och grymtar som en gris då han inte kan kakka, ibland har det varit så besvärligt så jag måste hjälpa till med örontopsar. Idag satte jag honom på WC då han började gråta och spänna sig och plupp plupp... Det gick så mycket lättare för honom. Tack Nilla för tipset!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)